Tidigare projekt

Stiftelsen Global Kunskaps projekt om Västsahara

Västsahara – Nationsbygge i exil 

I exil har västsaharierna byggt upp ett samhälle och en statsapparat med ett parlament, regering, ministrar och både en central och en lokal förvaltning och har dessutom en transterritoriell väljarkår. Denna bok tittar närmare på detta nationsbygge i exil, hur det vuxit fram, hur det är organiserat och hur det folkliga deltagandet fungerar men berör också svårigheter och möjligheter som möter en exilstat där en stor del av invånarna är flyktingar.

På Bokmässan i Göteborg 22-25 september 2016 hade Stiftelsen en monter på Internationella Torget samt ordnade ett samtal om Västsaharasamhällsbygge i exil på Stora Scenen. Medverkande var Julia Finér (Emmaus Stockholm); Lotta Johnsson Fornarve (riksdagsledamot (V), suppleant utrikesutskottet); Lennart Wolgemuth (gästprofessor, Göteborgs universitet). Moderator var Henrik Forsberg. 

Samtalet var en del av ett större projekt Stiftelsen Global Kunskap genomför om Västsahara. Projektet fokuserade på de interna faktorer relaterade till Västsaharakonflikten och statsbildningen SADR (Sahara Arab Democratic Republic). Vad innebär det förändrade säkerhetsläget i Maghreb-området för Polisario/SADR?  Hur arbetar den lokala politiska ledningen med att bygga upp och upprätthålla politiska institutioner under de förhållanden som råder på grund av den långdragna konflikten mellan den västsahariska befrielseorganisationen Polisario och Marocko?  Analys av den balansgång som finns mellan ett fortsatt strävande efter en politisk lösning och en risk för återupptagande av militära aktiviteter ingick i projektet.

Projektet  har innefattat materialinsamling, intervjuer på plats samt produktion av studiematerial, både i tryckt och elektronisk form. Också offentliga möten har ordnas.

Projektets syfte

Projektets syfte var att göra en djupanalys av den ena konfliktpartens, befrielserörelsen Polisarios, strategi för institutionsuppbyggnad och politiska strukturer. Drygt 80 stater har erkänt Västsahara (SADR) dock inget av EU-länderna.  Frågan om hur beslutsfattande sker kommer särskilt att studeras, likaså kvinnors roll och inflytande i de politiska beslutsprocesserna och i uppbyggande och upprätthållande av de politiska institutionerna.

Västsaharakonflikten är en konflikt som får konsekvenser inom EUs närområde t ex i form av att ett närmare politisk och ekonomiskt samarbete inom Maghreb-unionen omöjliggörs av det faktum att Marocko och Algeriet står på motsatta sidor i konflikten. En lösning av konflikten beror inte bara på de mellanstatliga förhandlingar som förs regelbundet under FNs överinseende (och som hittills varit resultatlösa) utan också på de inhemska institutioner som bildats/etablerats inom statsbildningen SADR samt det civilsamhälle som finns i flyktinglägren och i de befriade områdena.

Stiftelsen Global Kunskaps projekt om Mauretanien

På grund av sitt geopolitiska läge och sin historiska och kulturella ställning mellan arabländerna och Afrika söder om Sahara påverkar utvecklingen i grannländerna, framför allt i Algeriet och Mali, Mauretanien och samtidigt har Mauretanien en viktig säkerhetspolitisk roll att spela i regionen. Förutom de säkerhetspolitiska hoten, i form av potentiell extremism både internt och externt, kämpar Mauretanien också mot flera hotande humanitära katastrofer: torkan, livsmedelsbristen och flyktingströmmarna. Hur väl landet kan lyckats att tackla dessa svårigheter beror mycket på om hur stabil den demokratiska utvecklingen kan bli. Stiftelsen har nyligen genomfört två informationsprojekt om Mauretanien

Projektet Mauretanien – lärdomar av att tackla extremism innefattade en studieresa till Mauretaniens huvudstad Nouakchott i november 2012. Programmet innefattade möten och samtal med forskare, politiker, journalister och NGOs och genomfördes i samarbete med den Nouakchott baserade forskningsorganisationen RESA – Centre de Researches Sahariennes.

Möten med följande personer och organisationer finns dokumenterade i skriften Mauritanien: Mohamed Fall Ould Bah, generaldirektor RESA; Messaoud Ould Boulkheir, talman i parlamentet; Mohamed Yahiya Horma, förste vice ordförande i presidentens parti Union pour la république (UPR); Mohamed Ahmed Ould Daddah, vice ordförande i det största oppositionspartiet Rassemblement de Forces Démocratiques; Jemil Ould Mansour, ledare för islamistpartiet Tawassoul; Moussa Ould Hamed, chefredaktör för den politiska veckotidningen Biladi; Boubacar Ould Messaoud, grundare och ordförande av SOS-Eslaves; Aminetou Mint Moctar, ordförande för Association des femmes chefs de famille (AFCF).

Skriften är skriven av Claes Olsson och belyser de möjligheter och svårigheter demokratiseringsprocessen i Mauretanien har samt den svåra balansgången mellan kampen för mänskliga rättigheter och kampen mot religiös extremism.

Informationsprojektet innefattar även artikeln Paradoxer av islamisk radikalisering i Mauretanien av den mauretanske professorn Zekeria Ould Ahmed Salem och som behandlar landets lärdomar av att tackla extremism (se Globalt Perspektiv nr 4-2012).

Projektet Mauretanien – en brobyggarnation innefattade ett internationellt seminarium om ”Mauritania – a Moderator with the Muslim World?” den 2 december 2010 i Universitetshuset i Uppsala med medverkande experter både från Mauretanien och Europa. Seminariet samarrangerades med Urrikespolitiska Föreningen i Uppsala samt Dag Hammarskjöld Foundation.

Huvudtalare var professor Abderrahman El Yessa, från University of Nouakchott i Mauretanien. I panelen medverkade ambassadör Agneta Bohman, svensk ambassadör till Mauretanien fram till juli 2010, Klaas van Walraven, statsvetare och forskare vid Africa Studies Centre i Leiden Nederländerna och Henning Melber, Excutive Director vid Dag Hammarskjöld Foundation, som också var seminariets moderator. Seminariet som genomfördes på engelska/franska tolkades från franska av professor Bengt Novén från Institutionen för utbildningsvetenskap och språkutveckling vid Stockholms universitet.

Två artiklar av Zekeria Ould Ahmed Salem, professor i offentlig rätt och statskunskap vid universitetet i Nouakchott, med rubrikerna Mauretanien – en saharisk frontstat och Mauretanien – Haratinrörelsen och slaveriet, behandlar Mauretaniens särställning som frontstat mellan den arabiska regionen och Afrika söder om Sahara och Mauretanien som ett av de få afrikanska länder där slaveriet kvarstod som en inrotad företeelse även under post-kolonial tid. Båda artiklarna, som finns i svensk översättning, ingår i dokumentationsserien Globalt Perspektiv ( klicka på fliken Globalt Perspektiv).

Powerpointpresentation av professor Abderrahmane El Yessas föredrag .